Mitt på Mariatorget lyfter Tor sin hammare över Midgårdsormen, omgiven av vattenstrålar och blommande rabatter. Fontänen är torgets hjärta, men platsen har en längre historia än så: den föddes ur en av Söders värsta bränder och bytte namn först för några decennier sedan.
Branden 1759 och ett nytt torg
Mariatorget anlades 1759, samma år som den så kallade Mariabranden ödelade en stor del av Södermalm och brände ned flera hundra gårdar i kvarteren kring Maria Magdalena kyrka. När området skulle byggas upp igen lämnade man en öppen yta som både brandgata och torg, så att en framtida eldsvåda inte skulle kunna sprida sig lika lätt. Den långsmala formen som torget har än i dag går tillbaka på just den tanken.
Stockholms stad beskriver torget och dess park i sin förteckning över stadens parker, där Mariatorget räknas som en av de äldre anlagda parkmiljöerna på Söder. Du kan läsa stadens egen beskrivning på Stockholms stads parksida om Mariatorget.
Från Adolf Fredriks torg till Mariatorget
Under sina första år kallades platsen helt enkelt torget vid Hornsgatan. År 1768 fick det namnet Adolf Fredriks torg efter den dåvarande kungen Adolf Fredrik. Det namnet höll i sig i nästan tvåhundra år. Först 1959 bytte torget namn till Mariatorget, hämtat från den närliggande Maria Magdalena kyrka. Ett skäl till bytet var att undvika förväxling med Adolf Fredriks kyrka och dess kvarter på Norrmalm, och namnändringen gjordes i samband med att tunnelbanan planerades under torget.
Tors fiske: torgets fontän
Torgets mest kända inslag är bronsfontänen Tors fiske, som restes 1903. Skulpturen är skapad av konstnären Anders Henrik Wissler och skildrar ett dramatiskt ögonblick ur den nordiska mytologin: åskguden Tor har fått Midgårdsormen på kroken och lyfter hammaren Mjölner för att slå till. Vattenstrålarna är en medveten del av dramatiken och får ormen och guden att tyckas röra sig. Stockholmskällan, Stockholms stads digitala arkiv, har historiska bilder och uppgifter om fontänen i sin samling, se Stockholmskällans post om Tors fiske.
Swedenborg och Bellman i kvarteren
Mariatorget bär också spår av två av Stockholms mest kända namn. På torget står en byst av vetenskapsmannen och mystikern Emanuel Swedenborg, som levde mellan 1688 och 1772 och bodde långa perioder i kvarteren kring Hornsgatan. Efter honom är den närliggande Swedenborgsgatan uppkallad, namngiven vid den stora gatunamnsrevisionen 1885.
Skalden Carl Michael Bellman hör också hemma här. Han föddes 1740 vid Hornsgatan på Södermalm och döptes i Maria Magdalena kyrka strax intill torget. Hela det här hörnet av Söder var Bellmans barndomskvarter, och Bellmanssällskapet beskriver hur platserna runt Maria återkommer i hans diktning.
Mariatorget i dag
Torget har behållit sin roll som kvarterets vardagsrum. Parken sköts av Stockholms stad, fontänen porlar under den varma delen av året och bänkarna fylls så fort solen tittar fram. Vill du fortsätta utforska området kan du läsa vidare om Maria Magdalena kyrka och Mariaberget eller hitta tillbaka till översikten över Mariatorget.