Mitt på Mariatorget lyfter Tor sin hammare över Midgårdsormen, omgiven av vattenstrålar och blommande rabatter. Fontänen är torgets hjärta, men platsen har en längre historia än så: den föddes ur en av Söders värsta bränder, bytte namn så sent som 1959 och har byggts om i flera omgångar efter det.
Branden 1759 och ett nytt torg
Mariatorget anlades 1759, samma år som den så kallade Mariabranden ödelade en stor del av Södermalm och brände ned flera hundra gårdar i kvarteren kring Maria Magdalena kyrka. När området skulle byggas upp igen lämnade man en öppen yta som både brandgata och torg, så att en framtida eldsvåda inte skulle kunna sprida sig lika lätt. Att torget skulle fungera som en extra brandgata står i Stockholms stadsmuseums korta beskrivning av områdets historia.
Stockholms stad beskriver torget och dess park i sin förteckning över stadens parker, se Stockholms stads parksida om Mariatorget. Södermalms stadsdelsförvaltning kallar parken en välbevarad representant för Stockholms äldre parker i sitt tjänsteutlåtande inför upprustningen.
Från Adolf Fredriks torg till Mariatorget
Under sina första år hade platsen flera namn. Parksidan anger Hornstorget och Nya torget, Stadsmuseets text säger Horns Torg, och under 1700-talet förekommer också formen Nya Torget wid Hornsgatan. År 1768 fick torget namnet Adolf Fredriks torg efter den dåvarande kungen Adolf Fredrik. Det namnet höll i sig i nästan tvåhundra år. Redan 1923 föreslogs ett byte till Mariatorget, hämtat från den närliggande Maria Magdalena kyrka, för att undvika förväxling med Adolf Fredriks kyrka och dess kvarter på Norrmalm. Förslaget blev liggande i över trettio år. Först 1959 bytte torget officiellt namn, i samband med att parken restaurerades och tunnelbanestationen Mariatorget planerades och byggdes. Så beskriver Stockholmskällan, Stockholms stads digitala historiearkiv, förloppet.
Stationen ligger däremot inte under torget. Uppslagsverkets artikel om stationen placerar den ungefär mellan Swedenborgsgatan, Torkel Knutssonsgatan, Wollmar Yxkullsgatan och Krukmakargatan, med ingångar från Swedenborgsgatan 4 och Torkel Knutssonsgatan 33, alltså ett hundratal meter söder om torget.
Här skiljer sig stadens egna källor åt, och det är värt att veta om du jämför årtal. Parksidan anger att namnet Adolf Fredriks torg gällde åren 1768 till 1958, och att parken fick sin nuvarande form 1958. Stadsmuseets informationstavla från 1998, som Stockholmskällan har publicerat, skriver att namnbytet skedde i samband med sydvästra tunnelbanans tillkomst 1958. Stockholmskällans egen beskrivning av torget sätter i stället namnbytet till 1959. Den rimligaste läsningen är att årtalen beskriver två olika händelser: 1958 stod ombyggnaden av parken klar, medan själva namnbeslutet fick vänta till året därpå. Så står det också i standardverket om stadens gatunamn, Nils Gustaf Stahres och Per Anders Fogelströms Stockholms gatunamn: innerstaden (1986), som på sidan 217 skriver att namnbytet skedde först 1959.
Stadens källor skiljer sig åt på en punkt till. Stockholmskällans beskrivning anger att en ny stadsplan för Södermalm 1786 gav parken namnet Adolf Fredriks torg, medan parksidan och Stahre och Fogelström anger 1768. Det senare årtalet är det som håller: Adolf Fredrik dog 1771, och Stadsmuseets text berättar att man anhöll om namnet hos den levande kungen. Redan 1777 höll Gustav III dessutom ett av sina tornerspel på platsen, i Stockholmskällans samling registrerat som Tornerspel på Adolf Fredriks torg 1777.
Namnbytet är inte det enda i kvarteren som bär på en historia. Ett par kvarter västerut längs Hornsgatan ligger Bysistorget, uppkallat efter det bysättningshäkte där stockholmare satt inlåsta för obetalda skulder ända fram till 1872.
Tors fiske: torgets fontän
Torgets mest kända inslag är bronsfontänen Tors fiske, som restes 1903 efter att konstnären Anders Henrik Wissler vunnit en pristävling. Skulpturen skildrar ett dramatiskt ögonblick ur den nordiska mytologin: åskguden Tor har fått Midgårdsormen på kroken och lyfter hammaren Mjölner för att slå till. Vattenstrålarna är en medveten del av dramatiken, och uppslagsverkets artikel om verket beskriver hur vattnets duscheffekter blir en del av handlingen, till skillnad från äldre och stelare fontänskulpturer. Stockholmskällan har också ett tidigt fotografi av fontänen i sin samling.
Swedenborg och Bellman i kvarteren
Mariatorget bär också spår av två av Stockholms mest kända namn. På torget står en byst av vetenskapsmannen och mystikern Emanuel Swedenborg, som levde mellan 1688 och 1772 och bodde långa perioder i kvarteren kring Hornsgatan. Efter honom är den närliggande Swedenborgsgatan uppkallad, namngiven vid den stora gatunamnsrevisionen 1885.
Skalden Carl Michael Bellman hör också hemma här. Han föddes 1740 vid Hornsgatan på Södermalm och döptes i Maria Magdalena kyrka strax intill torget. Hela det här hörnet av Söder var Bellmans barndomskvarter, och Bellmanssällskapet beskriver hur platserna runt Maria återkommer i hans diktning. Som vuxen flyttade han vidare till Urvädersgränd på andra sidan Götgatan, där han under fyra år skrev en stor del av Fredmans epistlar, se guiden till Urvädersgränd och Bellmanhuset.
Tre små ingrepp, sedan ett stort
Att parken fick sin nuvarande form 1958 betyder inte att den stått stilla sedan dess. Stadens parksida redovisar tre senare ingrepp, och det är värt att hålla isär dem, för de är inte jämförbara i omfattning. Det staden själv kallar en mindre ombyggnad gjordes 1995: nya träd planterades, och gräsytorna och blomsterplanteringarna utökades. År 2003 utökades den kringliggande buskplanteringen och perenner sattes i mittpartiets fyra hörn. År 2010 uppdaterades belysningen. Ett planteringsjobb, ett växtjobb och ett belysningsjobb, alltså, snarare än tre renoveringar av samma dignitet.
Ett drygt decennium efter belysningsjobbet hade slitaget hunnit ikapp. I underlaget inför nästa upprustning konstaterar Södermalms stadsdelsförvaltning att både gräs- och grusytor och möbleringen behövde rustas, och att träd och planteringsytor behövde ses över.
Upprustningen 2023: från 747 svar till beslut
Den här gången fick stockholmarna tycka till först. Förvaltningen höll en medborgardialog mellan 26 juni och 31 augusti 2021, som pandemin gjorde om till en ren webbenkät. Folk bjöds in via skyltar i parken, projektets hemsida och förvaltningens Facebooksida. Enligt förvaltningens egen sammanställning av dialogen kom det in 737 svar via enkäten, fyra via mejl, fem via Facebook och ett via stadens synpunktsportal, alltså 747 sammanlagt. Bland önskemålen fanns att bevara den klassiska känslan, utveckla grönskan och blomsterprakten och få fler sittplatser. Om lekplatsen gick åsikterna isär: en del ville rusta upp den, andra ville ta bort den helt.
Ett programförslag gick ut på digitalt parksamråd under februari och mars 2022, och justerades sedan för att i än större omfattning bevara parkens befintliga karaktär. Den 23 mars 2023 behandlade Södermalms stadsdelsnämnd ärendet. Enligt paragraf 18 i protokoll 4/2023 godkände nämnden förvaltningens program för upprustningen och gav förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med projektet. Beslutet gällde alltså ett program och ett uppdrag, inte ett besked om att parken var färdig.
Enligt tjänsteutlåtandet i ärendet omfattade programmet fem delar:
- Entrézoner mot Hornsgatan och Sankt Paulsgatan, med nya sittplatser mot gaturummen och kioskerna vid Hornsgatan bättre inkopplade mot parken.
- Lekplatsen, som skulle rustas upp och få en tydligare avgränsad yta.
- Fler sittplatser i det centrala gångstråket, vid fontänen, i alléerna och längs parkens östra del.
- Växtbäddsrenovering för de större alléträden, plus buskar och perenner i ytterkanterna som gynnar pollinatörer och fågelliv. Alla växtbäddar skulle tillföras biokol.
- Nya, mer genomsläppliga överbyggnader under gräs- och grusytorna.
En uppgift i underlaget förklarar varför så mycket handlar om marken snarare än om möblerna. Enligt stadens skyfallskartering angränsar Mariatorget till en av stadsdelsområdets tydligaste lågpunkter, i Sankt Paulsgatan. Förvaltningen lät därför göra en fördjupad förstudie om skyfall parallellt med programarbetet. Att gräva ner så kallade kassettmagasin under parken valdes bort, eftersom tekniken då inte var prövad inom staden, och fokus lades i stället på att göra växtbäddar, grus och gräs mer genomsläppliga. Parken ska med andra ord ta hand om sitt eget regnvatten.
Vad som faktiskt blev gjort
I sin verksamhetsberättelse för 2023 skriver stadsdelsnämnden att Mariatorgets centrala delar, inklusive lekplatsen, rustades upp under året, att torget öppnats upp för allmänheten och att renoveringen utförts i enlighet med beslutat program och tidplan. På annan plats i dokumentet slås fast att upprustningen av Mariatorget har färdigställts. Parkinvesteringen redovisas till 4,8 miljoner kronor för 2023. Något exakt färdigdatum anges inte i handlingarna. Arbetet delades upp i etapper som tog hänsyn till näringsidkarnas behov, efter att förvaltningen och trafikkontoret fört en nära dialog med dem som driver verksamhet på platsen.
Sedan fortsatte staden, ett trädled i taget. Under 2024 renoverades växtbäddarna i den västra lindallén med biokol, enligt verksamhetsberättelsen för 2024, och markmaterialet byttes till genomsläppligt längs merparten av allén. Under 2025 gjordes samma sak i den östra allén, som en klimatinvestering på 4,5 miljoner kronor enligt verksamhetsberättelsen för 2025. Syftet är dubbelt: dagvattnet ska tas om hand bättre i parken, och lindarna ska vitaliseras så att de får längre livslängd.
De båda åren redovisas inte under upprustningen utan under rubriken klimatinvesteringar, och det var planerat redan från början. I tjänsteutlåtandet 2023 skrev förvaltningen att projektets medel för åren 2021 till 2023 inte skulle räcka till de föreslagna åtgärderna: ”Förvaltningen har därför sökt och planerar att söka ytterligare särskilda medel avseenden klimatinvesteringar för att möjliggöra ett färdigställande av hela parkprojektet under innevarande och kommande år.” Den som räknar ingrepp får alltså inte fyra jämnstora upprustningar på trettio år, utan tre begränsade insatser, en upprustning som färdigställdes 2023 och två efterföljande klimatinvesteringar i alléerna.
Mariatorget i dag
Torget har behållit sin roll som kvarterets vardagsrum. Parken sköts av Stockholms stad, fontänen porlar under den varma delen av året och bänkarna fylls så fort solen tittar fram. I parken finns lekplats, kiosk och en stadstoalett, gångvägarna är av grus med lister av smågatsten, och boulespel förekommer under lindarna. Vill du göra en halvdag av det finns tips i guiden till en dag vid Mariatorget.
En sak att veta om du söker vidare själv: stadens parksida berättar parkens historia fram till belysningen 2010 och nämner ännu inte upprustningen 2023 (kontrollerat 11 augusti 2026). Årtalen därefter finns i stadsdelsnämndens handlingar, som är länkade ovan. Vill du fortsätta utforska området kan du läsa vidare om Maria Magdalena kyrka och Mariaberget, som också reder ut vad skyddet över bergets kvarter heter och vem som äger husen, om Mariahissen som en gång skulle lyfta stockholmarna upp för samma brant, eller hitta tillbaka till översikten över Mariatorget.